Man måste dö några gånger innan man kan leva

Mindre än två veckor kvar till lillebror är beräknad. Nu kan man väl säga att det är okej att räkna ner? Jag har inte vågat räkna dagar förut då det kändes som jag skulle gå in i väggen av frustration i så fall. Men nu när det bara är 13 dagar kvar tycker jag det är dags att sluta räkna veckor.
Jag fokuserar mycket på att vila nu för det vet jag att man bör. Jag kan ju omöjligt veta när han bestämt sig för att verkligen komma så jag måste vara utvilad typ hela tiden.
För att inte dö av tristess under tiden jag väntar så försöker jag piffa upp mig lite då och då. Lägger i lite toning i håret, sminkar mig på ett nytt sätt osv.
Allt för att inte känna mig så blek, sliten och tråkig.

I fredags var det äntligen den 13 april och jag fick lämnat in väldigt viktiga papper till en viss myndighet. Är snart fri igen och det känns så jävla underbart! Ni som inte vet vad det gäller lär inte fatta det även om ni tänker så att huvudet sprängs. Fokusera istället på det faktum att jag är sjukt glad och lättad över att det är gjort.

Annars intet nytt på någon front så vitt jag vet.

Pz!